Allt om hästpass, id-märkning och registrering – förklarat steg för steg. Vad passet är, varför alla hästar måste ha ett, hur du registrerar hästen och vad som gäller vid ägarbyte.
Få saker skapar lika mycket förvirring som reglerna kring hästpass – mycket för att tre olika saker blandas ihop: själva passet, id-märkningen med chip och registreringen på en anläggning. Här reder vi ut allt i klartext, så att du vet exakt vad som krävs, hur du registrerar din häst och vad du ska göra vid ett ägarbyte.
Det första steget är att hålla isär tre begrepp som ofta förväxlas. Passet är hästens identitetshandling, chippet är den fysiska id-märkningen i hästen, och ägarbeviset är ett separat papper som visar vem som äger hästen.
Inom EU måste alla hästar ha ett hästpass, oavsett ras, ålder eller om de någonsin ska tävla. Skälet är att hästar i lagens mening räknas som livsmedelsproducerande djur, och passet gör det möjligt att spåra läkemedelsbehandlingar och hindra att otillåtna ämnen når livsmedelskedjan. I Sverige utfärdas passet av avelsorganisationer och registerförande föreningar på uppdrag av Jordbruksverket.
Utöver passet ska du som håller häst se till att platsen där hästen står är registrerad som anläggning hos Jordbruksverket, och att hästen registreras där. Det här är en egen sak, skild från passet – och det är här många kliver fel.
Vid köp och försäljning är den viktigaste regeln enkel: passet ska följa med hästen till den nya ägaren – det ska inte skickas in. Ägarbytet anmäls i stället till den organisation som utfärdat passet eller tilläggsregistrerat hästen.
Om passet försvinner eller förstörs ska du ansöka om ett nytt hos den organisation som utfärdat det. Beroende på hur hästen kan identifieras får den antingen ett duplikatpass (en exakt kopia) eller ett ersättningspass, där det framgår att det inte är originalhandlingen.
När hästen avlivas eller dör ska passet skickas in till den utfärdande organisationen för makulering, senast 30 dagar efter att hästen dött. Då avregistreras hästen i databasen så att passet inte kan återanvändas.
Ja. Inom EU måste alla hästar ha ett hästpass, oavsett ras, ålder eller om de ska tävla. Hästar räknas i lagens mening som livsmedelsproducerande djur, och passet behövs för att kunna spåra läkemedelsbehandlingar. I Sverige ska hästar sedan 2021 dessutom vara id-märkta med ett godkänt mikrochip.
Nej, passet ska normalt följa med hästen till den nya ägaren och inte skickas in. Ägarbytet anmäler du i stället till den organisation som utfärdat passet, med ägarbeviset och en kopia av köpekontraktet. Ett nytt ägarbevis utfärdas sedan till köparen.
Hästpasset är hästens identitetshandling som följer den hela livet. Ägarbeviset är ett separat dokument som visar vem som äger hästen. Passet i sig bevisar alltså inte ägandet – det gör ägarbeviset tillsammans med köpekontraktet.
Ja. Du som håller häst ska registrera platsen som en anläggning hos Jordbruksverket och registrera hästen där om den ska stå på platsen i minst 30 dagar. Alla hästar som är i Sverige längre än 90 dagar ska dessutom finnas i den centrala hästdatabasen.
Skicka in passet till den organisation som utfärdat det för makulering, senast 30 dagar efter att hästen dött. Då avregistreras hästen och passet kan inte återanvändas. Tappar du bort passet kan du ansöka om ett duplikat- eller ersättningspass.