Sverige beskrivs internationellt som ett föregångsland inom djurskydd.
Sverige beskrivs internationellt som ett föregångsland inom djurskydd. En forskningsgenomgång som analyserat 30 års lagändringar konstaterar att djurskyddsnivån för nötkreatur, grisar och hästar överlag ökade under den studerade 30-årsperioden, men att ett antal specifika krav ändå luckrades upp under samma period för att förbättra konkurrenskraften för berörda näringar.
Den svenska djurskyddslagen sätter ändå en tydlig grundnivå. Enligt en internationell sammanställning av svensk lagstiftning förbjuder Djurskyddslagen (2018:1192) överansträngning, slag eller drivning av djur med redskap som kan skada dem, och all utrustning måste användas på ett sätt som inte orsakar lidande eller skada. Lagen kräver även att stall ska ge djur adekvat skydd samt utrymme att röra sig fritt och vila på lämpligt sätt. För verksamheter gäller dessutom att den som yrkesmässigt eller i stor omfattning håller, föder upp, förmedlar eller säljer hästar, tar emot hästar för foder eller inackordering, eller använder hästar i en ridskoleverksamhet måste inneha ett verksamhetstillstånd.
På EU-nivå finns ett grundläggande erkännande av djurs förmåga att känna. Enligt gällande fördrag kräver artikel 13 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att medlemsstaterna fullt ut ska ta hänsyn till djurs välfärdsbehov när unionens politik utformas och genomförs inom jordbruk, fiske, transport, forskning och teknisk utveckling.
Trots detta saknas i praktiken heltäckande EU-lagstiftning specifikt för hästdjur. En svensk djurskyddsorganisations sammanställning konstaterar rakt av: för hästdjur saknas lagstiftning och vi anser att sådan måste införas. Samma rapport pekar på konkreta konsekvenser av denna lucka: det förekommer att hästar kollapsar på grund av att de berövats vila, vatten och regelbunden utfodring, och organisationen argumenterar för att utrustning som används till hästar bör regleras på ett sätt som i dag saknas.
Till skillnad från den allmänna hästhållningen är transport ett område med tydligare EU-reglering. En genomgång från EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet visar omfattningen: i genomsnitt transporterades cirka 170 000 hästar mellan EU:s medlemsstater per år under perioden 2019–2021, över samtliga transportsätt, varav vägtransport utgjorde 85 procent av den totala hästtransporten.
Myndigheten har också konstaterat brister i det befintliga regelverket. En sammanställning av forskningsläget noterar att nuvarande rekommendationer för minsta golvyta i transportfordon är otillräckliga och att tydliga riktlinjer för optimal väntetid vid slakterier saknas, vilket pekar på fortsatt behov av regelutveckling på EU-nivå.
På svensk nivå är regelverket mer detaljerat men också splittrat mellan flera myndigheter. Vår guide Hästtransport – regler och tillstånd går igenom hela kedjan praktiskt: transportörstillstånd, yrkestrafik, körkort och försäkring.
Mycket av den EU-lagstiftning som faktiskt finns för hästar rör smittskydd och handel snarare än välfärd i sig. EU:s regelverk för förflyttning av hästdjur mellan medlemsstater regleras bland annat genom rådets direktiv 2009/156/EG om djurhälsovillkor för förflyttning och import av hästdjur från tredjeland – ett regelverk inriktat på sjukdomskontroll snarare än på hästens allmänna välbefinnande.
Bilden som framträder är ett lapptäcke: nationell lagstiftning som Sveriges djurskyddslag ger ett visst grundskydd, EU:s fördrag erkänner djurs sentiens i princip, transportregler existerar men bedöms otillräckliga av EU:s egen expertmyndighet, och en samlad, hästspecifik välfärdslagstiftning på EU-nivå saknas helt enligt flera djurskyddsorganisationer.
På Hästannons tror vi att välfärd och ansvarsfullt ägarskap hör ihop – oavsett om du köper, säljer, uppföder eller rider. Läs vidare i serien och i våra praktiska guider.
Lagen förbjuder utrustning och hantering som orsakar lidande, kräver adekvat skydd och utrymme att röra sig, och ställer krav på verksamhetstillstånd för större hästverksamheter.
EU erkänner djurs sentiens i fördragen, men heltäckande hästspecifik välfärdslagstiftning saknas – transport och smittskydd regleras mer än vardagshållning.
Informera dig om gällande regler, ställ krav vid köp och uppstallning, och sträva efter praxis som går längre än minimikraven.