Något håller på att förändras i stallgångarna, på ridskolorna och bland travbanor och galoppbanor runt om i Sverige och världen.
Något håller på att förändras i stallgångarna, på ridskolorna och bland travbanor och galoppbanor runt om i Sverige och världen. Frågan om hästens välmående har gått från nischintresse till en av de mest brännande frågorna inom hela hästnäringen. Trots detta konstaterar forskare att en sammanhängande, gemensam ram för att tänka kring välfärdsfrågor inom internationell hästsport fortfarande saknas, trots omfattande veterinärforskning och trots att flera internationella idrottsförbund numera har egna välfärdsavdelningar eller program.
Det vanligaste ramverket för att bedöma djurvälfärd, De fem friheterna, utvecklades ursprungligen för lantbruksdjur och har sitt ursprung i Brambell-rapporten från 1965. Ramverket formaliserades 1979 av brittiska Farm Animal Welfare Council och bygger på fem grundprinciper som fortfarande är utgångspunkten när forskning och praktik bedömer hur en häst mår.
Applicerat på hästar delar sig friheterna i praktiken i olika svårighetsgrad. Vissa, som frihet från hunger och törst, är relativt grundläggande krav som borde kunna uppfyllas utan större svårighet i den utvecklade världen – medan andra, som frihet att utöva naturligt beteende, är betydligt svårare att leva upp till för en domesticerad tävlings- eller sällskapshäst.
En specifik utmaning gäller just foder: hästar har utvecklats som "trickle feeders" – anpassade för att tugga eller vara sysselsatta med föda under stora delar av dygnet (16–18 timmar). Vildlevande hästar tillbringar omkring 60 procent av sin tid med att äta, jämfört med tävlingshästar i enskilda boxar som bara ägnar cirka 15 procent av sin tid åt att äta – en skillnad som har direkta välfärdskonsekvenser.
Forskningen har på senare år gått vidare från att bara undvika lidande till att fråga vad som utgör ett gott liv. Det nyare ramverket De fem domänerna bygger vidare på detta och förklarar att nutrition, fysisk miljö, hälsa och beteendemässiga interaktioner tillsammans påverkar hästens mentala välbefinnande, och anses ofta sätta en högre standard än De fem friheterna, eftersom det kräver att djur ska frodas och ha positiva upplevelser snarare än att bara överleva.
Trots ökad medvetenhet visar forskning att konflikten mellan tävlingskrav och hästens behov kvarstår som en central utmaning. En brittisk fokusgruppsstudie med aktörer inom hästsporten fann att konflikten mellan tävlingens krav och hästens behov identifierades som en nyckelfråga för välfärden, och att hästars psykologiska behov ibland förbises trots att den fysiska hälsan hos tävlingshästar övervakas noga. Deltagarna i studien menade också att förbättrad generell hantering och träning av hästar sannolikt skulle göra större skillnad än enbart förbättrade tävlingsregler.
Hästvälfärd befinner sig i en brytningstid där vetenskapen, regelverken och allmänhetens förväntningar rör sig i samma riktning, men där praktiken ofta släpar efter. Det skapar utrymme för verktyg och plattformar som hjälper hästägare, tränare och organisationer att omsätta forskningens insikter till konkret, mätbar vardagspraktik.
På Hästannons tror vi att välfärd och ansvarsfullt ägarskap hör ihop – oavsett om du köper, säljer, uppföder eller rider. Läs vidare i serien och i våra praktiska guider.
De fem friheterna är ett internationellt ramverk för djurvälfärd, formulerat i Brambell-rapporten 1965 och formaliserat av brittiska Farm Animal Welfare Council 1979. Ramverket beskriver fem grundläggande behov som en häst ska uppfylla – från tillgång till foder och vatten till trygghet, vård, naturligt beteende och skydd från onödig rädsla. Det är fortfarande en av de vanligaste utgångspunkterna när forskning och praktik bedömer hästhållning, även om nyare ramverk som De fem domänerna också betonar positiva upplevelser.
Hästen ska ha tillgång till tillräckligt med foder och rent vatten. I praktiken innebär det att grovfoder och vatten ska finnas tillgängligt så att hästen kan äta och dricka i en takt som passar arten – inte bara vid fodringstillfällen.
Hästen ska ha en lämplig och trygg miljö, exempelvis bra liggplats, skydd och möjlighet att röra sig. Det handlar om stall, hage, ventilation, liggytor och att undvika miljöer som är för trånga, smutsiga, blöta eller utsatta.
Hästen ska förebyggas från ohälsa och få vård när den är sjuk eller skadad. Det inkluderar regelbunden hälsovård, snabb behandling vid skada eller sjukdom, och att inte utsätta hästen för utrustning, hantering eller träning som orsakar onödig smärta.
Hästen ska få möjlighet att röra sig, beta, socialisera och bete sig naturligt för sin art. Hästar är sociala betesdjur som behöver rörelse, kontakt med andra hästar och möjlighet att äta spritt över dagen – inte bara korta pass i box eller ensamhet.
Hästen ska behandlas på ett sådant sätt att den känner trygghet och inte utsätts för onödig rädsla eller stress. Det gäller hantering, träning, transport och vardag i stallet – hästar som känner sig trygga samarbetar bättre och mår bättre över tid.
Ett nyare ramverk som betonar nutrition, fysisk miljö, hälsa och beteende – och hur de tillsammans påverkar hästens mentala välbefinnande, med fokus på att hästen ska frodas och inte bara undvika lidande.
Vetenskap, regelverk och allmänhetens förväntningar rör sig i samma riktning, medan praktiken ofta släpar efter – vilket skapar behov av tydlig, forskningsbaserad kunskap.