Trots att avel är grunden för hela hästnäringen är forskningen om välfärd i avelsledet förhållandevis begränsad.
Trots att avel är grunden för hela hästnäringen är forskningen om välfärd i avelsledet förhållandevis begränsad. En stor litteraturgenomgång konstaterar att avel definieras som processerna fram till befruktning, dräktighet och hanteringen av hingstar, avelsston och föl fram till avvänjning, och att arbetet med att identifiera och begränsa negativa välfärdseffekter i detta led fortfarande är under utveckling.
En bred kartläggning bland medlemmar i World Breeding Federation for Sport Horses identifierade tre huvudsakliga välfärdsprioriteringar genom avelscykeln: avelsdjurens frihet, samt skötsel av föl, unghästar och unga hästar under uppväxten, baserat på intervjuer, systematiska litteraturgenomgångar och fokusgrupper med aktörer i branschen.
Reproduktionsprocessen i sig kan vara en betydande stressfaktor. En genomgång av forskningsläget konstaterar att hingstar och ston regelbundet utsätts för stressande upplevelser och procedurer i samband med avel, vilket kan påverka deras egen prestation negativt och predisponera det kommande fölet för negativa hälso- och beteendeutfall.
Hur unga hästar hålls påverkar tydligt risken för beteendeproblem senare i livet. En fyraårig studie av 225 unga fullblod och halvfullblod fann att onormalt beteende drabbade 34,7 procent av populationen, och att föl till lägre eller mellanrankade ston var mindre benägna att utveckla sådant beteende – ett resultat som pekar på att social hierarki och gruppdynamik spelar en påtaglig roll.
Gruppsammansättning har också visat sig vara avgörande för lugn och harmoni i flock. En omfattande studie av isländska hästar i grupp fann att nivåerna av aggressivt beteende var särskilt låga i avelsgrupper med en enda hingst närvarande, att hästarna var mindre aggressiva i grupper med unga föl och där gruppmedlemskapet var stabilt, medan obekanta åringar i jämngamla grupper var särskilt aggressiva mot varandra.
Avvänjningen markerar en avgörande brytpunkt. En forskningsgenomgång konstaterar att forskning visar att partiella, gradvisa avvänjningstekniker är minst stressande för fölet jämfört med total och abrupt avvänjning, och att tillräckligt intag av tillskottsfoder innan avvänjningen påbörjas kan minska avvänjningsstressen betydligt, oavsett vilken avvänjningsmetod som används.
Fysiologiska studier bekräftar mönstret. En studie som mätte kortisol och inflammationsmarkörer hos föl vid en travhästuppfödning fann att kortisolnivåerna förblev stabila när ett protokoll med gradvis separation och socialt stöd från bekanta vuxna hästar följdes, vilket tyder på att metoden kan minska avvänjningsstressen. En annan studie konstaterade att abrupt avvänjning har visat sig vara mer stressande än gradvis avvänjning där fölen tillåts behålla luktmässig, visuell och auditiv kontakt med stoet.
Platsbyte tycks förstärka stressen ytterligare. Forskning har visat att separering av avvänjning och flytt till en ny anläggning i tid – det vill säga att inte göra båda samtidigt – har en mer negativt långsiktig effekt på fölen än om båda händelserna sker samtidigt.
På Hästannons tror vi att välfärd och ansvarsfullt ägarskap hör ihop – oavsett om du köper, säljer, uppföder eller rider. Läs vidare i serien och i våra praktiska guider.
Hingstar, ston och föl utsätts för stressande rutiner som kan påverka både avelsdjur och avkommans utveckling.
Ja – stabil gruppsammansättning och social kontakt minskar aggressivitet och risken för beteendeproblem senare i livet.
Gradvis separation med kontakt till stoet, tillräckligt foder innan avvänjning och sällskap med andra föl efteråt.