Avvänjning – separationen mellan sto och föl – räknas som en av de mest omvälvande händelserna i en hästs liv.
Avvänjning – separationen mellan sto och föl – räknas som en av de mest omvälvande händelserna i en hästs liv. Forskning beskriver det tydligt: avvänjning i domesticerad miljö innebär inte bara näringsmässig separation utan även upplösning av starka sociala band, vilket bidrar till betydande psykologisk stress hos fölet, förvärrat ytterligare hos föl som avvänjs abrupt.
De fysiologiska tecknen är väldokumenterade. Studier visar att föl som avvänjs på konstgjort sätt uppvisar flera fysiologiska och beteendemässiga stressreaktioner, inklusive viktnedgång, förhöjda kortisolnivåer, vokalisering och ökad rörelseaktivitet.
Metoden spelar stor roll för hur mycket stress fölet upplever. En sammanställning av forskningsläget konstaterar att abrupt avvänjning har visat sig vara mer stressande än den form av gradvis avvänjning där föl tillåts behålla luktmässig, visuell och auditiv kontakt med stoet, och att detta även gäller den form av gradvis avvänjning där ston avlägsnas en i taget ur en grupp.
En detaljerad beteendestudie fann tydliga skillnader i den akuta reaktionen: abrupt avvänjda föl visade högre vokaliseringsfrekvens och lade sig inte ner på sidan under de första fem timmarna efter avvänjning, till skillnad från gradvis avvänjda föl. Samma forskning noterade dock att föl i båda grupperna uppvisade aggression mot andra föl, icke-nutritivt sugande och avsaknad av lekbeteende som tecken på stress, oavsett behandlingsgrupp – vilket visar att viss stress är svår att undvika helt.
Kortisol är den mest använda markören för att objektivt mäta stress hos föl. En studie av travhästföl fann att kortisolnivåerna förblev stabila efter ett protokoll med gradvis separation från stoet och socialt stöd från bekanta vuxna hästar, vilket tyder på att metoden kan minska avvänjningsstressen – trots att vissa förändringar i inflammationsmarkörer ändå observerades.
Hjärtfrekvens ger ytterligare belägg. Forskning har visat att hjärtfrekvensen ökade signifikant på avvänjningsdagen och förblev förhöjd under morgon-, middags- och kvällsobservationer, med den högsta uppmätta genomsnittliga hjärtfrekvensen omedelbart efter avvänjning. Samma studie fann könsskillnader: ston-föl (fillies) rörde sig mer efter avvänjning, särskilt under middags- och eftermiddagsobservationer, och hade högre kortisolnivåer på morgonen dagen efter avvänjning jämfört med hingstföl.
Ensamhet förvärrar stressen betydligt. Forskning visar genomgående att individuell avvänjning – där fölet hålls ensamt efter avvänjning – i allmänhet är mer stressande än när det avvänjda fölet får vara i sällskap av minst ett annat föl, även om enstaka studier nyanserar bilden något beroende på gruppstorlek.
Ett ofta förbisett moment är att avvänjning ibland kombineras med flytt till en ny anläggning. Forskning som studerat detta specifikt fann att det är möjligt att bytet av plats kan vara en ännu större stressfaktor än själva separationen från stoet, och att separering av avvänjning och flytt i tid – att inte göra båda samtidigt – har en mer negativ långsiktig effekt på fölen än om båda händelserna sker samtidigt, ett något kontraintuitivt fynd som pekar på behovet av fortsatt forskning.
På Hästannons tror vi att välfärd och ansvarsfullt ägarskap hör ihop – oavsett om du köper, säljer, uppföder eller rider. Läs vidare i serien och i våra praktiska guider.
Ja – forskning visar tydligt högre stress vid abrupt avvänjning utan kontakt med stoet.
Nej – sällskap med minst ett annat föl minskar stressen jämfört med ensam box.
Forskning tyder på att att separera händelserna i tid kan ge sämre långsiktiga effekter – planera noggrant.